Jag älskar stenar och kristaller och använder dem som prydnader, i smycken, som energiskiftare samt magiska verktyg & ingredienser.
För ett tag sedan insåg jag att jag inte riktigt trivdes med idén om att de ska rengöras stup i kvarten. Det gjorde så att jag ofta tittade på mina raringar för att försöka avgöra om de var smutsiga eller rena…. och då sände jag faktiskt, inte så behaglig energi till dem. Oskönt om den man bor hos hela tiden ska kolla om man är smutsig, eller hur? Det drar ner vibben.
Så istället har jag börjat se dem som personer, eller boningar för ljusvarelser och bemöter dem som sådana. Precis som i mänskliga relationer så lär vi känna varandra, anpassar oss till varandra och relationen bringar fram egenskaper ur både mig och kristallen eller stenen utifrån vårt unika utbyte.
En citrin tex, är inte bara en citrin utan just den här citrinen, med sin speciella närvaro och sitt eget medvetande. Istället för att bestämma vad en rosenkvarts ska sprida för energi i vårt hem eller attrahera genom min magi, så frågar jag den vad den vill bidra med. För precis som med människor så tycker jag att individerna, relationen och effekten av utbytet mår som bäst av att allt bygger på frivillighet.
Har jag en labradorit i mitt liv så har den kommit för att den synkar med mig på något vis och så länge det känns bra så vill den byta vibbar med mig.
Ibland känner jag att någon eller några vill frigöras, jag kanske ger vidare dem eller släpper ut dem i naturen.
På samma sätt så slavar jag inte under mina kristaller och stenar för att ”rena” dem enligt något regelverk, utan jag ger det jag har lust med, och om de inte synkar med det så kommer de ”tappas bort” eller så känner jag att det är dags att befria dem.
Istället för att undra om de är smutsiga eller rena så är jag uppmärksam på deras kommunikation till mig genom vad jag får lust att göra för att pyssla om dem. Ibland är det klassiska reningsmetoder som att spola vatten på dem eller stoppa dem i frysen. Andra gånger kanske jag pratar lite med en eller håller ut den genom fönstret för att känna vinden. Det kanske känns bra att lägga undan en i en låda för att vila en kortare eller längre period eller tar med den på utflykt eller fest. Jag kanske sätter en tillsammans med en kristallkompis eller växt som jag tror den kommer trivas med. Eller sitter och klappar på den en stund.
För jag tror inte att kristaller och stenar behöver bli rengjorda av oss människor, jag tror att de behöver leva i en miljö där de ger och får näring i olika former och då känns de helt enkelt friska och välmående! 🌿
Jag låter också de kristaller och stenar som kommit till mig få rå om mig på sätt som de föreslår, ja om jag har lust då förstås! 💚
Hur vill du relatera till dina raringar? 🙂